Om navet

-Många ungdomar vill inte kännas vid sin funktionsnedsättning. De hör därför inte av sig till sin gymnasieskola och ber om anpassningar i tid. Det säger specialpedagogen Maria Fällman, som ingår i Navet, en tre personer stark arbetsgrupp inom Stockholms utbildningsförvaltning som arbetar för att elever med syn- och hörselnedsättning ska få väl fungerande anpassningar och pedagogik under sin gymnasieutbildning.

Vill du lyssna på artikeln (inläsare Charlotta Burman), klicka här. Tyvärr så kan man inte lyssna på artikeln med mobil.

-Eleverna klarar sig sämre i skolan än de skulle behöva göra om de fick rätt stöd, säger rektorn och navetmedlemmen Britt-Marie Kekonius.Den tredje navetmedlemmen, Simon Alvring, talar om behovet av att bjuda in till samtal mellan lärare och elev för att skapa trygghet. Samt att arbeta med klassen som helhet för att öka empati och förståelse.

Hans råd till lärare som får en elev med synnedsättning i klassen är att våga tänka nytt och att få till en bra dialog med eleven tidigt.
Det är också viktigt att stämma av och inte lägga på eleven att själv slå larm när något inte fungerar. Det finns mycket som går att göra. Som att se över ljudmiljön och att som lärare utöva  tydligt ledarskap, så att elever inte talar i mun på varandra under diskussioner i klassen. Det är också viktigt att läraren talar mycket och beskriver mycket. 

-Var inte rädd för att klaga, säger Britt-Marie Kekonius. Säg vad du behöver. Skolan kan göra mycket. Om det känns pinsamt att tala med läraren i samband med lektionen så skicka ett mail till läraren eller specialpedagogen, säger hon.