Lägerdagbok Lärbo

Dag 1

Ett gäng glada deltagare och ledare som tar en nypa luft på färjans soldäck.

Tålamod och vänskap 

Så är den första dagen av vårt Gotlandsläger till ända. Det är ett härligt gäng på tolv deltagare och åtta ledare som alla fulla av förväntan tillbringat större delen av dagen på resande fot. På kvällens ledarsamling kunde vi bara konstatera att det är ett gäng otroligt tålmodiga deltagare, som utan minsta klagan först rest i minibussar från Stockholm till Nynäshamn, därefter suttit i bilkö i en timme, sedan suttit stilla ombord på färjan i över 3 timmar, för att till sist avrunda med ytterligare en bilresa till Lärbro. Men nu är vi alltså här, och det var väl värt den långa resan! 
På kvällen har vi traditionsenligt och under glatt prat, sång och stim pysslat namnskyltar till våra rum, med avbrott då och då för en upptäcktsfärd i full fart genom vårt mysiga hus. 
Nu har lugnet lagt sig över lägergården och vi ser alla fram emot en ny fantastisk dag på Gotland. Imorgon väntar besök på Sudervange Gård bland får, hästar, höns och hemlagad saffranspannkaka. Ja, förutom allt efterlängtat häng med nya och gamla vänner då, vänner som kanske är de enda som fullt ut förstår och delar erfarenheten av att vara barn / tonåring och ha en synnedsättning. Sådana vänner som är så otroligt viktiga, delvis därför, men också för att vänskapen på läger ger en sådan värme och glädje att man kan leva på den ett helt år framöver.

God natt önskar vi från Lärbro!

Dag 2

Det mörkt grå/svarta lammet Anna äter ur deltagaren Angelinas framsträckta hand.

Lyckliga får och somrigt håll igång 

Här på vårt Gotlandsläger är humöret fortfarande på topp! Idag har vi njutit av Gotland på olika vis; häng på gården med lägersång, pyssel och utelek. Besök på en bondgård där vi bland annat träffade lammet Anna som viftade på svansen av förtjusning när hon blev klappad. Vi har också lärt oss vad som kom först, hönan eller ägget... Vi hann även med godisinköp, ett spännande musikquiz och bad såklart. 
Nu checkar vi ut för dagen. Imorgon väntar nya äventyr på Kneippbyns vattenland, och då får du träffa två nya ledare i dagboken som ger sin bild av att vara på läger.

Dag 3

Deltagaren Blanka och ledaren Josefin på väg ut ur en rutschkana. Blanka håller för näsan, Josefin sitter bakom och verkar skrika av fasa.

Vattenrutschkanor, pizza i stora lass och en tjurig lägermaskot 

Idag har vi varit på Kneippbyns vattenland. Barnen var laddade till tusen och ett rungande ”hurra!” inledde dagen på morgonsamlingen innan vi gav oss av. Efter att lunchmackorna ätits upp följde timmar av bad och åk i rutschkanor som ibland krävde en gnutta mod för att våga sig på.
Väl hemma på gården blev det pizzabuffé. Ibland gick det inte att höra om barnen var mätta eller ville ha mer när munnen redan var full... Efter en solig och vattenfylld dag och med magarna fulla har vi haft en lugn kväll. Barnen har varit på sina rum och spelat spel, snackat och samlat kraft inför en ny dag. Vi har också fått besök av SRF Stockholm Gotlands ordförande Karin Hjalmarsson och kanslichef Ulrica Blomqvist. Det är svårt att säga om vi eller de är gladast över att de är här, hur som helst har vi allihop njutit av att få dela kvällen. Imorgon väntar femkamp, och vid dagens slut utlovas ett nytt dagboksinlägg, då av två nya ledare. 

En närbild på maskoten Britt-Maries ansikte med en stor gul nos, rosa rufsig man och glada ögon.

PS. Ni undrar kanske vad Britt-Marie gör. Jo, hon har fått stanna på gården på grund av en skadad fot. Vi tyckte inte att det var en bra idé att låta henne trava runt i fårhagar eller bada med ett hål i hälen... Imorgon mår hon förhoppningsvis bättre och kan vara med i femkampen! DS.

Dag 4

Deltagaren Carl Gunnar hoppar säck och hejas på av sina lagkamrater i laget ”De aktiva”: Emil, Angelina och Liv.

Kämpaglöd i femkamp och kvällsmod på spökjakt

Idag, för att kompensera för den livliga dagen igår, har vi haft en ganska lugn dag. Efter frukost spelade vi spel och chillade. Sedan var det dags för femkamp med säckhoppning, vattenglasstafett, kexvisslartävling, kullerbyttsrace och statskunskap. Det blev en hård kamp, men tillslut korades laget LOL till vinnare. Efter lunch var det sol och bad för hela slanten. Vi åkte till Ireviken där vi badade, lyssnade på musik, fikade, kastade stenar i vattnet och byggde sandslott. Vi spenderade hela eftermiddagen på stranden som omgavs av klassiskt gotländska raukar. 

Efter middagen fanns återigen tid för lite återhämtning. Men vilan varade inte länge. Vid 21-tiden begav vi oss till en kyrkoruin, som här på bygden sägs vara hemsökt. Där möttes vi av en lapp som förklarade att bara om vi var kluriga skulle vi kunna ta oss ut därifrån. Deltagarna tog sig an uppgiften och lyckades lösa fyra gåtor trots att de stördes av upprörda vålnader och kraxande kråkor, och tillslut kom vi alla hem i säkerhet. 
Imorgon åker vi till Visby! Då tar två nya ledare över dagboken.

Dag 5

Ett av föremålen lagen skulle hitta i skattjakten var en handgjord tvål. Lag 3 hittade sådana i ett av de många marknadsstånden och fick lov att ta en bild med tvålmakerskan själv i huvudrollen.

Tillbaka till medeltiden 

Fredagen på Gotland har varit en fullspäckad dag bestående av ett besök på medeltidsveckans marknad, författande och lägerbus. 
Dagen började med en lustig överraskning. Någon hade flyttat alla skor från hallen till toaletterna, och tryckt ner lite tandkräm i flera av skorna. Inte nog med det, någon hade även smetat lim på flera dörrhandtag. Men det var bara att gilla läget, torka ur skorna och starta dagen. 
Efter frukost började förberedelserna för att fara in till Visby och gå på marknaden. Lunchbaguetter skulle bres, näsor skulle smörjas och väskor skulle packas. När vi väl kom fram delades gruppen upp och lagen fick ett uppdrag. Vi fick en lång lista med föremål vi skulle hitta och ta en bild med, exempelvis en pilbåge, en riddare och en handgjord tvål, som en slags skattjakt. För varje hittat föremål fick laget poäng och imorgon ska vi få reda på vem som vann. Ungdomarna var väldigt engagerade och sprang runt och pratade med massor med folk för att hitta alla saker. 
På väg tillbaka till Lärbro svängde vi förbi Coop för att se till att ingens godislager tar slut. Och efter middagen samlades vi i lagen igen för att äta glassbuffé och sammanställa dagens intryck i en teater, sång eller saga, vår andra uppgift. Det lagen skapade ska spelas upp imorgon. 
Det var allt för idag. Imorgon är det sista hela lägerdagen. Något som vissa inte alls är nöjda med, medan andra ser fram emot att få träffa sina familjer igen. 

Dag 6

Inga badkrukor här inte! Ett gäng tuffa deltagare poserar med spända muskler på stranden efter ett uppfriskande bad i snålblåsten.

Fliströjor och glitterspray 

Efter en heldag bland riddare och medeltida ting behövde vi en lugn dag. Vi lekte ”kom alla mina små kycklingar” och ”korv-kull”. Det var ett glatt och modigt gäng som flydde från räven med hjälp av sina vita käppar, och varmkorvar som fritogs i kullen genom att få bröd (en kram). De som ville testade också om musklerna fortfarande var vakna i utegymmet.
Vid lunch öppnade sig himlen, men vi är tuffa så några åkte trots regnet och badade. Övriga stannade hemma och spelade kort, provade sina nya medeltida instrument och umgicks. Senare fick lagen från igår också visa sina berättelser som de skapat med inspiration från dagen i Visby. Alla visade prov på både mod och kreativitet när de med stor inlevelse presenterade sina alster. Vi höll också prisceremoni efter gårdagens skattjakt. Lag 1 vann tillslut tack vare den mest kreativa gruppbilden.  
Ikväll har lägrets kanske viktigaste grej ägt rum, discot! Det sjöngs och dansades så att hela Gotland svängde! Finkläder var på och naglar var piffade. Vi brydde oss inte om att det var kallt utan körde utomhusdisco, för med fliströjor och grymma moves blir både kropp och själ varma!
Nu ska vi sova så vi orkar ta oss hem till fastlandet imorgon! Då skriver vi också vårt sista dagboksinlägg där vi berättar både om dagen och om lägrets betydelse i stort och vad deltagarna tyckte om veckan. 

Dag 7

Deltagarna Blanka, Liv och Angelina sitter i skräddarställning på en gräsmatta och pratar.

Båtresa, tårar och gemenskap som går rakt in i hjärtat 

Så är vårt Gotlandsläger över för den här gången. Lägrets sista dag gick åt till att packa ihop alla våra saker och anta den långa resan hem. Vi hann emellertid med en sista fikabuffé och utvärdering innan vi gav oss av. Alla deltagare var otroligt nöjda med veckan. Någon önskade att vi också skulle ha gått på Kneippbyns sommarland, inte bara vattenland, någon annan tyckte att rummen på gården var för små. Men i övrigt sa alla att de haft superroligt och verkligen uppskattat all tid med vänner. Väl ombord på färjan fick vi trots prognosen om mycket vind en lugn överfart till fastlandet. Alla var rejält trötta och satt mest på sina platser och pratade med bara korta avbrott för lunch och shopping i den lilla butiken. När vi tillslut tog plats i minibussarna gick det på något sätt upp för oss alla att veckan snart var slut. Tårar fälldes och kramar utbyttes, vi pratade om vad vi gjort under veckan och längtade efter nästa sommars läger. Väl framme blev det kramkalas innan alla åkte hem till sitt.


Det är svårt att sammanfatta det här lägret utan att bli alltför långrandig. En del är förstås alla roliga aktiviteter och alla skratt. Vi har haft så himla kul och skapat så många fina sommarminnen tillsammans. En annan del är hur viktiga de här lägren är. De är en trygg plats för unga att växa på. Vi ser varje år hur mycket de utvecklas och får chans att göra saker de aldrig provat förut eller helt enkelt behöver mer tid och stöd att träna på. Vi ser hur såväl deras självständighet och självkänsla, som personlighet växer. Någon som aldrig vågat åka vattenrutschkana själv vågar göra det efter pepp och stöttning från andra deltagare och ledare. En annan vågar för första gången handla själv i ett marknadsstånd. En tredje får tid och möjlighet att träna på att använda sin vita käpp. Och en fjärde får chans att få mer förståelse för kroppsspråk tillsammans med vuxna som också ser dåligt. Våra läger är inte ett forum för rehabilitering, det huvudsakliga syftet är att deltagarna ska ha roligt, men de får också chans att bli mer självständiga under roliga former.  Det finns alltid tid att få testa och träna på saker, och det finns alltid gott om ledare som kan ge pepp och stöd. Men kanske viktigast av allt, deltagarna inspirerar, peppar och hjälper varandra. Och kanske är det en bidragande orsak till att det skapas en sådan fantastisk gemenskap under de här lägren. Alla har roligt, alla vågar vara sig själva, alla får vara med, alla får chans att växa och alla får gott om tid tillsammans med gamla och Nya vänner.

Som ansvarig på ett sådant här läger får man ibland bita ihop för att inte bli alltför känslosam. Det är så häftigt att se hur mycket deltagarna växer och hur mycket mer de vågar. Men också att se hur otroligt fina de är mot varandra. Det är likaså fantastiskt att se vilket jobb lägerledarna gör. Hur dem med sitt lugn, sin kreativitet och sin glädje får deltagarna att växa, delta i aktiviteter, prova nya saker, få fina minnen, få förebilder och en trygg vuxen att prata med och ta hjälp av. De går in i det här jobbet med en sådan självklarhet, och jag kan inte bli annat än stolt. Det är en ära att få jobba med så otroligt fina deltagare och ledare, tack till er alla!!!

Det finns ögonblick under ett läger som går rakt in i hjärtat och stannar där. Stunder Där det blir extra tydligt hur mycket en deltagare utvecklas. Där människor knyter Ann särskilt starkt. Och där gemenskapen och värmen är starkare än någonsin. Ett sådant ögonblick var under discot. Vi lyckades fånga det på film, och jag kommer på mig själv med att le när jag tänker tillbaka och lyssnar på det. Som avslutning på den här lägerdagboken delar vi med oss av den filmen. Man ser inte särskilt mycket eftersom discot hölls utomhus i mörkret, bara silhuetter av träd och skuggor som rör sig. Men det är ljudet som är det fantastiska. Alla deltagare och ledare dansar för fullt och sjunger med i Loreens Euphoria. Det genomsyras av så mycket glädje och gemenskap, och känns som en bra sammanfattning av känslan under lägerveckan. 
Tack till dig som har följt med oss under lägret, Och tack återigen till alla deltagare och ledare för alla minnen och skratt den här veckan har gett.