Ombudsman Hamaddah Mansour
Ombudsman Hamaddah Mansour

Besök på SFI i Rinkeby

Hamaddah Mansour på SRF Stockholms och Gotlands län besökte nyligen synklassen i Svenska för invandrare tillsammans med kollegan Sofia Naesström. De kom för att informera om vilka aktiviteter som finns för den som vill bli medlem.

-Vi vill träffa elever med synnedsättning på SFI, eftersom det inte är självklart att alla som kommit nyligen till Sverige känner till SRF, säger Hamaddah Mansour

För den som vill gå Svenska för invandrare (SFI) och har en synnedsättning kan det vara en lång väg för att få anpassade studier. Alie Osman i synklassen har gått den vägen.

- Jag har gått på SFI i Märsta. Där satt jag bara och lyssnade, inte läste. Jag hade en snäll lärare som förstod min situation, men det fanns inga hjälpmedel där. Efter sex månader bytte jag hit till Rinkeby. Här finns många sätt att hjälpa mig läsa och skriva, säger Alie Osman, som är kurd från Syrien. Nu har hon gått i klassen för synskadade i sju månader.

Hamaddah Mansour berättar kort om synskaderörelsens historia i Sverige och hur organiseringen har gjort skillnad för att förbättra möjligheterna för personer med synnedsättning i Sverige. Han och ombudsmannakollegan berättar också om sommarläger för barn, och om temakvällar med inbjudna föreläsare där man kan fika och träffa nya vänner.

Just för den som är ny i Sverige och även för den som vill träffa nya svenskar har SRF fram tills nyligen haft språkcafé. Det är tänkt som en mötesplats där personer som vill kan träna sin svenska. Cafékvällarna fortsätter, men nu under det nya namnet måndagscafé, för att öppna för flera olika teman. Alla är välkomna oavsett språkbakgrund, och det går bra att ta med sig seende familj eller vänner.

Ett par av eleverna i den här SFI-klassen har redan varit på språkcafé, och någon känner igen Hamaddah och hälsar glatt när han kommer till lektionssalen. Det faktum att Hamaddah själv flyttat till Sverige, lärt sig svenska och nu har jobb som ombudsman för personer med synnedsättning går inte att förbise som inspirationskälla för de som tar emot oss i sin klass.

- Jag tror det kan underlätta att se att det finns personer som trots synnedsättning hittat sin väg i samhället och framför allt att det finns personer med liknande erfarenheter att vända sig till inom SRF, säger Hamaddah Mansour.

I lokalerna vid Järva Vuxenutbildning där SFI-undervisningen bedrivs finns ledstråk i golvet till klassrummet, till hissar och till toaletterna. Det sitter också en orienteringstavla uppe som har en förhöjd taktil ritning över planlösningen.

För den som är nyanländ och vill plugga på SFI i en sådan här klass, behövs först en kontakt med syncentralen. På Vuxenutbildningscentrum, där alla i Stockholms kommun först skrivs in inför svenskastudier, finns en kurator som arbetar med att identifiera specialbehov. Det är på det sättet som många av eleverna här har kommit i kontakt med verksamheten. Även på Arbetsförmedlingen och i Etableringsprogrammet finns kunskap om syngrupperna i Rinkeby.
Utöver det är det inte helt ovanligt att elever också kommer från andra kommuner i länet, även om det ibland blir en lång resväg.

Klassläraren säger att det här är den enda skolan i länet där enbart personer med synnedsättning studerar på svenska för invandrare tillsammans. Just nu finns ett tjugotal elever inskrivna. Krav för att studera här är att man ska kunna orientera sig själv, med käpp om nödvändigt, vilket kan vara svårt i början.

Språkstudierna i kombination med anpassning och hjälpmedel har påverkat mycket i positiv riktning vilket märks hos eleverna i klassen.

- När jag var liten fick jag ingen hjälp. Men när jag kom till Sverige kom jag till syncentralen och fick hjälpmedel. Jag är nöjd att jag får frågan om vad jag vill och vad jag behöver. Det är viktigt för mig. Jag är jätteglad som kommit till rätt land och vill tacka för allt, säger Alie Osman.

Nu pågår en statlig utredning av Svenska för invandrare. Utredningen ska komma med förslag på hur det kan bli fler som tar sig igenom SFI snabbare. I direktiven omnämns elever med funktionsnedsättning som en grupp som kan ha behov av extra stöd. Syftet är att genomströmningen ska öka, som det heter. Förslagen i utredningen slutredovisas i maj i år.


En längre version av texten publicerades i senaste numret av medlemstidningen Vår Synpunkt, #2 2019.